landslide

Kanske har jag lite höga krav på mig själv. Men samtidigt som jag höjer ribban, så växer ju känslan av att man faktiskt kan här i livet. Att man har valmöjligheter. Jag förstår inte hur jag trängt undan tankarna på framtida yrke förr, eller om man helt enkelt var omogen eller oförmögen att tänka i de banorna. På framtiden. Det låter så långt... framtiden. Men den är ju nu. eller om 1 minut. Och imorn. Man väljer ju själv vad man vill göra. Jag vet nu.

Vi får se hur långt det nås, till och börja med ska jag läsa klart till syrra och ha det underbart. Det lät väl som en bra plan ;)

Förr kunde jag nog bli rätt rädd när någon sa att jag förändrats. Förstod inte riktigt innebörden av förändras just då. Men det är klart jag gör det, klart jag förändras! tur är väl det också ;) Det är ju de som håller hårt i en speciell tid, eller period och vägrar gå vidare som blir trampandes på samma punkt eller blir bittra.
De förändras inte. Och den människan har jag nog aldrig varit eller kommer att vara.

Framtiden och just här och nu känns underbar. Vet vad jag vill, drömmer om och vilka planer jag har. Den närmsta planen är att åka till mittuniversitetet och ha handledning- bye for now...

Hade glömt att jag ska bli kontaktperson.... åt vem är inte klart eller riktigt när men det är pågång. Det känns bra.

Sen en till sak. Många blir så upprörda över saker och ting. Ett möte kan inledas med att berätta om tillexempel mcdonalds på ett väldigt negativt sätt. Då tycker alla så. Men om någon kommer in och berättar om allt bra dom gör, så diggar alla dom! för att folk helt enkelt låter sig ryckas med och "tycka" i grupp.
och tro mig nu, mcdonals i sig har inget med saken att göra, men nji förstår kanske hur jag menar.

Alla tycker nog att de inte faller så mycket för grupptrycket. Men fatta hur många som tycker som någon annan bara för att man har en lektion om det eller föreläsning i grupp.

En till sak jag tänkt på. Där jag arbetade förut visade det sig att det fanns mögel i källaren, vilket är mycket otrevligt. Men Hux flux börjar typ 80% av 100 pers känna att de visst hade blivit sjuka av möglet. Alla hade huvudvärk. Kännde doften. Var ovanligt förkylda hela tiden. alla kommer på att det måste vara det och letar efter om dom mått dåligt eller inte.  Alla är tvärsäkra på att det just är därför alla mår dåligt. Alla blir trötta av lokalerna. Vissa kände kanske av det, men långt från nästan alla.
Gruppgrejs!

Hitler. Grupptryck. Så mycket av vad folk tror eller gör beror så mycket av grupptryck. jag ska stå emot. Det går nog... inte. Inte alltid, men man kan ju iallafall försöka tänka lite kritiskt och se saker från 2 sidor.

Nu ska jag ha en trevlig helg :) bye.....

Ikväll ska jag och Nea mysa och drick lite vin. Tjejsnackas ska det göras och kanske skvallras lite, vilket jag ser fram emot mycket! vi håller till hos Linnea, och kanske får jag en chans att träffa rektor Jan och mamma Elisabeth. Måste berätta hur det går för mig i skolan och så.

En annan sak jag tänkt på är hur mycket som kan förändras under några år. Förut rökte jag ( jag frågar mig hur, hur kunde jag verkligen vara rökare???), bet på naglarna, gillade inte skolan så mycket osv. Nu röker jag inte längre, biter inte på naglarna och gillar skolan! mycket! nångång kanske jag läser till läkare här i Sverige eller Polen. Se om jag klarar det. Intresset har jag, men det är en tung linje och väldigt svårt att komma in. Sjuksköterka är inte fyskam det heller. Men som sagt, saker och ting kan förändras på en ganska kort tid, som om 2 år kanske jag är värsta mattesnillet!!! okey, kanske inte det... Men jag menar bara att det är det som är så underbart med livet, att det kan hända saker man inte räknat med och man kan vilja så mycket nytt hela tiden. Finns viljan finns möjligheten! Just nu är min vilja att träffa linnea ikväll och ha det trevligt :)

Trevlig helg gott folk!